Här har ni en bild på Lisa från några dagar innan jul. Så har ni åt titta på tills julbilderna kommer! I bakgrunden kan ni se glassens box (THE one and only vallack enligt Lisa).

En väldigt rolig grej är att min gamla medryttare M skall komma och "provrida" på tisdag. Hon hade Lisa förra våren men hann inte ha henne under sommaren pga jobb så hon hoppade av, men nu vill hon börja igen! Och ja behöver verkligen den hjälp jag kan få, så jag är helt överlycklig!

Så M skall med och testa att ta sig till nya stallet, kolla rutiner osv, och så håller jag alla tummar och tår för att hon vill ha Lisa igen!! Både Lisa och jag gillade M från första stund, och hon är utan tvekan en helt underbar tjej att ha som medryttare, så jag hoppas! Hoppas, hoppas, hoppas!!

Vart har den eländiga sladden tagigt vägen?? Har verkligenvänt upp och ner på alla möjliga och omöjliga ställen där sladden till kameran skulle kunna vara. Helt utan resultat som ni kan se.

Usch är en del tjöt i stallet för tillfället. Folk gnatar på varandra om småsaker, och är mest irreterade verkar det som. Hoppas verkligen att det varit pga stressad jul eller dyl. och att stämningen snart skall lätta. Fick till exempel höra av L idag att M har sagt att jag skulle vara skyldig henne pengar och att hon aldri kan tänka sig att köpa silage med mig igen. Uhm?! 

Blir så jävla trött och ledsen på sånt här snack. För det första, jag är inte skyldig henne pengar, och för det andra, om jag nu skulle vara det kan hon inte ta det med mig? Men men, hanterade det genom att jag ringde upp henne, och sa "Kom och tänka på en sak, va inte ja skyldig dig pengar? Men då kan du ju få min halva av den blöta balen med silage, så kan du ta den som betalning!"

Denna blöta bal en som vi köpte in ihop innan de andra flyttade in vill jag absolut inte ge till Lisa, och M vill att vi ska öppna den. Nu är hla balen hennes, jag slipper skiten och hon kan öra va f*n hon vill med den! Härligt det är att få skriva av sig lite!

Lite sent, men God Jul på er! Och Gott nytt år! Jag kommer att uppdatera med bilderna från vår mysiga julaftonsmorgon i stallet, när jag väl har hittat sladden till kameran! Den är helt puts väck! Jag ville inte skriva ett inlägg utan att kunna lägga upp bilderna men nu skäms ja ju nästan över att inte ha skrivit nåt på så länge...

Med lisa går allt bättre och bättre. Hon har varit sval och "icke svullen" i benen i flera veckor nu, jag har börjat skritta henne i manegen igen. Jag har inte velat ge mig ut själv på en skrittur med tanke på lillans energi. Dock ligger jag hemma nu och har varit dålig i några dagar. Febern har lagt sig, men hostan har satt sig på stämbanden så jag låter som en riktig kråka! Tack till E, H och S som hjälper mig med Lisa när jag är hemma och kurerar mig! Fast idag känner jag mig så pass okej att jag inte ställt in nyårsplanerna som innefattar middag på joe farrellies och kvällen hemma hon K och J. Ska bli himla kul, och väldigt lugnt, vilket passar min stackars kropp utmärkt!

Gott Nytt år på er allihop!!

Äntligen har jag jullov! Nu ska här pyssalas, promeneras och gosas tills Lisa kommer ge mig stryk för att bli lämnad ifred! Var ute i stallet i dag och tog en promenad med Lisa i det bleka solljuset, och gissa om jag njöt för fulla drag?!

Dock om det skulle vara så att någon som läser detta är runt 2 m lång, och gillar att promenera med halvgalna hästar, så hör av dig! Jag har den perfekta hästen för dig! Lisa är ju ca 166-168 cm hög, och jag är 168 cm lång. När Lisa ser något jäätte läskigt så är jag helt plötsligt inte så stor längre... Inte så att hon springer över/iväg med mig, men shit va stor hon blir när hon sträcker på halsen!! Då är det tur att hon är den absolut snällaste och goaste hästen som någonsin funnits.

Det märks väldigt tydligen på lill-damen när jag inte vart i stallet och pysslat med henne på ett tag, för hon blir så himla kelig och mysig när man ska rykta. Fick knappt rent henne för att hon skulle stå och pussas och buffa med mulen. Började jag borsta på kroppen, så bakade hon bara bak och körde huvud i famnen på mig igen :) och vem har hjärta att bli sur på henne för att hon inte står still när hon är på sånt här underbart humör?!

P, våra balar är på 320 kg, så jag räknade ut att en bal kostade 918 kr... Vadå hästen äter en ur hus och hem?!

Bilden är från idag när jag hämtade mitt älskade lilla troll i hagen. är det bara jag, eller är Lisa världens finaste häst?

Att ha häst är dyrt. Att ha ett monster som äter för 5 är ännu dyrare. Hade P berättat (hade jag frågat...) hur mycket lilldamen kan trycka i sig på en dag hade jag nog inte haft Lisa idag. Dock är Lisa nu satt på "diet" eftersom hon inte går, och jag vill inte ha en fet och helt galen häst när jag väl är i stallet. det räcker gott och väl med de 570 kg och det halvgalna som redan är.

Förra vintern stog Lisa på ca 20 kg hösilage/dag. Nu står hon på 10 kg/dag. Visst spelar värde på silaget stor roll i detta, och det vi har idag har helt löjligt höga värden på proteinet, så ja kan ju inte ge henne hur mycket som helst, men 10 kg? Känner mig jätte hemsk! Förra vintern fick Lisa 10 kg till kvällsmat..

Men nu är det partiet med silage slut, så vi kommer att byta bonde, och då få ett annat kg-pris som tyvärr inte är till det bättre för min ekonomis skull. 2,87kr/kg ska vi punga ut med för det nya. 2,87 kr/kg för hösilage i stor rundbal!! Är det bara jag som är sjukt snål eller är inte det äckligt dyrt? Skulle Lisa inte ha gått på diet hade jag gått i konkurs omdelbart! Men visst, är man inte rik kanske man inte ska unna sig nöjet att ha egen häst.  Men så långt har jag inte tänkt, och nu är det försent...

Min fina, fina Lisa i sommras. Fler bilder ska tas nu under lovet, så ni får se hur trollet ser ut nu! Detta är i alla fall en av mina favoritbilder på Lisa!

Nu är jag äntligen tillbaka! Efter ett mycket långt uppehåll är det dax att dra igång bloggandet igen. Efter en kort liten påminnelse om bloggen från P så skämdes jag lite, och här är jag nu.

Men vad har hänt sen sist? Hur mycket som helst.. Jag och min sambo har gått åt skilda håll och jag har flyttat till Skara, utan häst. Lisa står kvar i samma stall, och tack vare underbara S, E och H som sköter damen under veckorna så hoppas jag att hon kommer kunna bo kvar. Dock är det inte en dans på rosor att bo i Skara på veckorna, och hos mamma i gbg på helgerna, men vad gör man inte? Pengar är ju dessutom ett av de värsta hindrena när man är student..

Men, jag känner mig trots all hjälp som världens absolut sämsta hästägare! Lisa bara står, och på helgerna är jag alldeles för utpumpad för att rida henne som hon bordes. Så vad göra?  Hyra ut på foder tänkte jag, och satte ut annons! Efter en vecka fick jag ta bort annonsen då jag blivit dränk av mail och samtal. Alla ville ha Lisa, men tvärr va det väldigt få som jag bedömde som seriösa. Efter noga överväganden så valdes några ut för provridning, och alla utom 2 tackade nej till detta eller hörde inte ens av sig när de skulle komma... Men vi fick till en provridning med J, och allt gick bra, och det bestämdes att hon skulle ha Lisa på foder i ett och ett halvt år. Lång tid, men hade vart bättre för både Lisa och mig, då hon hade fått den uppmärksamhet hon förtjänar och jag hade kunnat koncentrera mig på skolan. Men ICKE!! Någonstans sitter det någon som styr och ställer och som uppenbarligen har något emot mig. 

4 dagar innan J skall hämta Lisa rider A, min medryttare, ut med Lisa för att ta en sista tur och säga hej då. Allt går jätte bra, tills Lisa blir så fruktansvärt rädd för något och kastar sig bakåt, och håller på att gå omkull ner i ett jätte djupt dike, vilket leder till att A kastar sig/trillar av, och hinner inte få ta i Lisa innan hon ger sig av i full karriär hemåt. Grusvägen som de ridit på går delvis längs med landsvägen dessutom. För att göra en ganska lång historia kort, så skenade Lisa hela vägen hem, över asfaltsvägar och allt,  rätt in i stallet där E äntligen fick tag i henne. Lisa visar inga tecken på hält, varken precis efter, eller de närmasta dagarna.

Och sen kommer veterinären och J, och vi ska göra en bestikning, och vad säger vet.? Jo, hästen är halt. Möjligtvis en senskada. Eller kanske bara en vrickning. SENSKADA? Hur kan en häst som i veckan gått dressyrpass (efter vansinnesfärden) utan att visa tecken på smärta vara senskadad? Så, Lisa har en 1-gradig hälta på ett bakben, och hon skall vila och om hältan inte är bättre inom nåra veckor skall en utredning göras. Men J ville ha henne ändå, och med lite tillägg i kontraktet så kände vi oss båda nöjda, och vi skulle lasta. Visst... Lisa totalvägrar! Vi får inte på henne, hur vi än lirkar, ber snällt, tvingar eller va vi än gjorde. Hästen ska helt enkelt inte på transporten. Efter tre timmar gav vi upp. Jag vet att man aldrig ska ge upp, och låta hästen vinna, men va sjutton skulle vi göra?! Ny dag bestämdes dock för nytt försök, men denna gången grät jag och va så stressad så jag ville inte ens vara med. Ville ju egentligen inte lämna bort Lisa, så jag ick in till E, och hon avrådde mig så starkt att inte lämna bort Lisa att jag helt enkelt gick ut och sa till J att: "vi skiter i det här." Jag ville ha min häst! 

Efter att J åkt pratade jag lite med H, som va ute medans J och hennes vän försökt å lasta, och han berättade för mig att Lisa gått omkull när jag va inne hos E. Helt chockad undrade jag ju hur i h-vete de lyckades med det? Och jo, de hade använt linor, trots att ja tydligt förklarat för J att linor är ett "big no no" vid lastning med Lisa! Hon blir bara jätte stressad, och kastar sig, och sånt slutar bara i katastrofer... Jävla idioter! Hur kan de med att göra så med min häst när jag sagt att de absolut inte får göra så?! Bara för att jag inte såg i några minuter så trodde de att det va fritt fram att göra som de själva ville?? Hade jag sätt när detta hände hade jag utan minsta tveckan dragit en spade i huvudet på dem båda! Nej fy sicken tur att jag inte lämnade min häst till den tjejen!

Så Lisa står fortfarnade kvar hemma i stallet, i tryggt förvar! Och jag tror inte att fodervärd kommer bli aktuellt för oss igen. Får försöka leta nya medryttare igen, då A inte kan fortsätta ha Lisa. Nej Lisa ska va hos matte. Punkt slut.

usch va jag bloggar dåligt just nu. men skolan tar mycket tid, och då hamnar tyvärr hästen, och bloggen, lite vid sidan av. vet inte hur jag skulle ha klarat mig utan de som har mitt stall, då de kan fixa mockning och mat de dagar jag inte hinner ut till stallet. visst får ja betala några få kronor, men det är absolut värt det! tack E och H!

men när man då inte rider fullt så mycket som man önksar att man gjorde så har man en bångstyrig unghäst när man väl tar sig upp i sadeln. detta är inte alls roligt alla dagar...

jag har fortfarande men efter min sista uteritt. lisa hade faktiskt gått flera dagar i rad den veckan, och hon brukar vara mycket snäll ute, så jag tänkte inte så mycket på det, men att jag överlevde den turen är mer tur än skicklighet.

när lisa är på "fel" humör när man är ute så kan hon få för sig rätt som det är att hon ska vända och gå hem. när matte inte låter henne vända, eller försöker vända tillbaka henne kan hon vissa dagar börja backa eller bara gå i sidled.

denna lördagen backade hon inte eller gick i sidled,utan hon kastade sig i halv panik bakåt eller åt sidorna. då jag valt att ta en grusad sträcka med härliga raksträckor för galopp, men med jätte djupa diken ( ca 1 m), så vill man inte att hästen kastar sig, åt något håll. då lisa är ganska klumpfotad, och inte har riktig koll på vart hon sätter fötterna så är det inte alls kul att sitta på henne när hon är på detta humör, men skam den som ger sig tänkte jag och fullföljde hela ritten. men det var banne mig med livet som insats... det var inte en, eller två, gånger vi höll på att gå omkull ner i dikena, och jag tror att jag satt av (kastade mig av) 3 ggr för att inte få en häst på 600 kg vält över mig ner i ett djupt dike. men vi kom hem i ett stycke, båda två.

det är först nu i efterhand som jag har insett hur illa det faktiskt kunde ha gått. detta gör nu att jag stressar upp mig själv, vilket resulterar i att jag känner mig väldigt osäker på att ge mig ut själv igen. min osäkerhet känner ju lisa av direkt, så jag ska bara rida ut med kompisar nu det närmsta, så att osäkerheten inte får chans att bita sig fast.

älskar verkligen att vara ute med lisa och spränga fram i full galopp, men om jag inte är helt säker på oss båda kommer det bara sluta i katastrof. eller vad tycker ni? håller ni med mig, elller är jag bara fjantig? skriv jätte gärna inlägg!