usch va jag bloggar dåligt just nu. men skolan tar mycket tid, och då hamnar tyvärr hästen, och bloggen, lite vid sidan av. vet inte hur jag skulle ha klarat mig utan de som har mitt stall, då de kan fixa mockning och mat de dagar jag inte hinner ut till stallet. visst får ja betala några få kronor, men det är absolut värt det! tack E och H!

men när man då inte rider fullt så mycket som man önksar att man gjorde så har man en bångstyrig unghäst när man väl tar sig upp i sadeln. detta är inte alls roligt alla dagar...

jag har fortfarande men efter min sista uteritt. lisa hade faktiskt gått flera dagar i rad den veckan, och hon brukar vara mycket snäll ute, så jag tänkte inte så mycket på det, men att jag överlevde den turen är mer tur än skicklighet.

när lisa är på "fel" humör när man är ute så kan hon få för sig rätt som det är att hon ska vända och gå hem. när matte inte låter henne vända, eller försöker vända tillbaka henne kan hon vissa dagar börja backa eller bara gå i sidled.

denna lördagen backade hon inte eller gick i sidled,utan hon kastade sig i halv panik bakåt eller åt sidorna. då jag valt att ta en grusad sträcka med härliga raksträckor för galopp, men med jätte djupa diken ( ca 1 m), så vill man inte att hästen kastar sig, åt något håll. då lisa är ganska klumpfotad, och inte har riktig koll på vart hon sätter fötterna så är det inte alls kul att sitta på henne när hon är på detta humör, men skam den som ger sig tänkte jag och fullföljde hela ritten. men det var banne mig med livet som insats... det var inte en, eller två, gånger vi höll på att gå omkull ner i dikena, och jag tror att jag satt av (kastade mig av) 3 ggr för att inte få en häst på 600 kg vält över mig ner i ett djupt dike. men vi kom hem i ett stycke, båda två.

det är först nu i efterhand som jag har insett hur illa det faktiskt kunde ha gått. detta gör nu att jag stressar upp mig själv, vilket resulterar i att jag känner mig väldigt osäker på att ge mig ut själv igen. min osäkerhet känner ju lisa av direkt, så jag ska bara rida ut med kompisar nu det närmsta, så att osäkerheten inte får chans att bita sig fast.

älskar verkligen att vara ute med lisa och spränga fram i full galopp, men om jag inte är helt säker på oss båda kommer det bara sluta i katastrof. eller vad tycker ni? håller ni med mig, elller är jag bara fjantig? skriv jätte gärna inlägg!

 

Pernilla

13 oktober 2008 21:40

Hej Malin!!
Ush vad otäckt, kunde ju gått riktigt illa. TUR att det gick som det gick. Jag vet precis vad du menar med att Lisa kan vara sån och rida ut på själv. Trodde bara att hon slutat med det. Hon var även sån när jag fick hem henne men Jävlar tänkte jag och red ut själv på henne ofta och tränade som bara den och tillslut gick hon nästan trevligare utan sällskap än med. =)
Men du är inte alls fjantig, man måste ju tänka på säkerheten också och om du känner dej lite nervös för något och hon känner av det så kan det ju lätt bli onödiga fel utav det. Så rid ut med sällskap ett tag framöver tycker jag.. =)
När får man se lite bilder på henne igen? =) KRAMAR Pernilla (Krama Lisa från mig)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sen jag bloggade sist har mitt liv ändrats rätt rejält. Lisa är kvar men hon är inte min enda bebis längre. I april i år fick jag en liten dotter. Så bloggen kommer i fortsättningen ha fokus på barn och livet som ensamstånde mamma med häst. Men mer f...

Finns det något bättre än sommarbete?! Hästen har mat dygnet runt och jag slipper mocka! Underbart! Har inte ridit på evigheter, men det struntar jag i just nu och bara njuter av att vara "fri". Som hästägare har man ju sällan dagar då man bara kan g...

Har väntat på motivation för att ta upp bloggen igen, och nu börjar den äntligen infinna sig igen :)   Under den långa och kalla vintern har det inte hänt mycket. Hästarna har fått stå då det i stort sett har var livsfarligt att ge sig ut utanför...

Har så fruktansvärt mycket i skolan just nu! Så det blir ju inte mycket Lisa-tid (som vanligt.. skriver jag något annat i den här bloggen?) Men när jag väl är i stallet så försöker jag ta mig tid att rida/träna från marken och bara ta det lugnt. ...