.. är inte alls en dans på rosor. men ändå helt underbar och jätte spännade! då p. inte rekomenderade att ställa lisa ensam i en hage bredvid dom andra hästarna, jag hade tydligen köpt en stakethoppare, så släpptes hon direkt in till resten av flocken. flocken var vid detta tillfälle på 5 hästar, om jag inte minns fel, och med lisa blev dom 6. det blev ett väldans röjande och lisa sprang förtvivlat och ropade för glatta livet. hon letade väl efter dom gamla kompisarna.

dom första dagarna ägnade vi mycket åt att lära känna varandra och red mycket runt ute i skogarna runt stallet. eftersom jag hade hört från ägare innan att lisa inte gillade banan nåt vidare så satte vi inte en fot inne i paddocken utan bara brallade runt ute.

när jag red ut med några kompisar på långtur när jag hade haft lisa i 3 dagar fick jag den bästa komplimang jag har fått hittills, och det var: "det verkar ju som du haft lisa i flera år, ni nerkar ju känna varandra så bra redan". det tog jag som ett tecken på att vi verkligen passade så bra ihop som jag själv tyckte! dock har det verligen tagit tid för mig att hitta lisa ridmässigt, då jag innan hade en liten häst och innan det ridit halv-ponny, och nu satt jag plötsligt på en bastant dam på 165 cm och storlek 155 i täcken, och med JÄTTE kliv! ni kan ju tänka er hur det såg ut i början... men skam den som ger sig! jag har hela tiden haft inställningen att passar man ihop i sättet, och från marken så kommer ridningen tillslut... ja, tillslut...

det bästa som jag har gjort med lisa var nog att vi åkte på läger 1 och en halv vecka efter att jag köpt henne. lägret vi åkte på var ett horsemanship läger, där vi tränade en massa på våran relation, och det var den absolut bästa start vi kunde ha fått!! tränaren på lägret var Lisbeth och hon är helt suverän!! hon är så himla duktig och hon är helt klart en av mina största insperationer i hästvärlden. måste även ge massvis med beröm till lisbeths "gubbe" Sven! han har hjälp mig så himla mycket med allt som har med hästar att göra! först fungerade han som min hästmassör men efter han bytt bana och jag testade barfota ett tag så använde jag honom som det. men hanär alltid så lätt att ha att göra med och (måste tyvärr för hans del) lyssna på alla mina problem med hästar och han kommer alltid med lika enkla och effektiva råd. tyvärr har jag nu skor på lisa så det var länge sen jag fick prata av mig ordentligt med sven. detta var ju dock ett litet sidospår..

men första tiden är nog alltid lite besvärlig för alla.. det som var värst för mig var nog att lisa blev väldigt svår att hämta i hagen. jag kunde spendera timmar i hagen, prakticerande mina kunskaper om horsemanship, utan minsta framgång.... något jag lärt mig av detta är att mitt lilla sto är väldigt känslig för hur man närmar sig henne i hagen. vissa dagar. andra dagar räcker det att ropa på henne vid grinden så kommer hon i full gallop. svårt att veta om det är en bra eller dålig dag när man kommer in i hagen, men man märker det ganska snabbt...

har funderat på att skaffa en blogg ett tag och nu har jag tagit tag i det hela och ghort verklighet av det! här kommer jag blogga om mig och min häst Lisa, och om hur livet som en fattig hästägare är. för vad som än händer så är jag alltid fattig, och det är ju inte alltid en dans på rosor, men har man "rätt" häst så är det värt det! allt blod, svett och alla dessa tårar...

men är kanske lika bra att jag börjar från början med min historia om oss. allt började efter jag sålt min förra häst (skriver mer om henne en annan gång) och jag skulle nu köpa en ny. jag hade bestämt mig för att denna gången skulle jag ha en vallack, hade fått en rejäl överdos av stofasoner av damen innan så ville ha en vallack som var lugn och härligt jämn i humöret. dessutom ville jag ha en äldre läromästare, gärna över 15, då den förra bara var 7 år(99:a) och jag kände att jag inte behövde en så ung häst då jag inte hade några speciella mål med min ridning. ville mest ha en bästa kompis att kommaut med i skogen och rida lite lättare pass i dressyr ibland (jag är LIVRÄDD för att hoppa efter en del avsittningar på ridskolan när jag var yngre. så sökandet efter den perfekta hästen började.. men ganska snart så insåg jag att min tajta budget inte skulle ge min vidare häst, snarare en käpphästen, men då utan att någon utrustning. så efter lite flörtande hos mormor kunde jag börja leta efter hästar i en något högre prisklass. inte mycket högre, men ändå.

efter att ha läst oändligt många annonser, så hittade jag en annons med en fruktansvärt ful bild på ett halvblodssto e. Rocky 770 och född 99. på bilden så såg hon ut som hon hade världens största kropp och små smala ben som satt flera mil isär. helt enkelt en mycket ful häst, men texten i annonsen var väldigt trevlig, och hästen stog på orust så jag tänkte att varför inte? efter att först ha kollat på ett fruktansvärt trögt och ovilligt halvblodssto ocn en helt underbar fullblodsvallack så blev det lisas tur att provridas. så jag och min helt hästokunnige pojkvän mattias åkte i väg.

första inttrycket av ägaren p. var mycket bra, en trevlig och jordnära tjej som jag kom överens med på en gång. men det var när vi kom ut i hagen och jag möttes av dom snällaste ögon jag någonsin sett på en häst som jag började känna att här va det något speciellt på gång. lisa var lugn och härlig att borsta och pyssla med och p. svor på att lisa hade lyssnat när hon sa att lisa skulle visa sig från sin bästa sida när jag kom. tydligen kunde hon vara lite sur och "stoig" vissa dagar när man pysslar med henne. men inte denna dag! den dagen var hon en ängel! vi red ut i skogen, jag på lisa och p. och mattias till fots. vi var ute i säkert 2 timmar och allt gick så bra! visst testade lisa lite när vi red iväg själva, men i slutet av ridturen så insåg jag helt plötsligt att jag har aldrig känt mig så trygg på en häst som jag gjort på lisa. och det var då jag insåg att lisa var min häst.

efter en hel del samtal med p. och ytterligare en provriding, denna gången red jag ut med en annan tjej och häst i stallet där, så var allt bestämt. lisa skulle bli min!! efter detta gick allting snabbt och efter bara 3 veckor efter första provridningen stog lisa hemma i sitt nya stall.

duon Malin och Lisa var nu ett faktum!