att ha en egen häst är nog bland det största och bästa som har hänt mig. pojkvännen toppar fortfarande den listan, men lisa kommer inte långt efter. att se sin älskade lyfta huvudet med spetasde öron är man kommer in i hagen och ropar på henne är en helt obeskrivlig känsla! sen att hon inte jämt, nästan aldrig, kommer i full galopp är inte lika viktigt. men bara det att hon känner igen mig, hon vet att det är hennes människa som är på väg ut i hagen, är underbart!

ett av mina finaste minnen med lisa är från i våras när hon gick kvar i vinterhagen med bara 2 andra hästar. jag hade redan ridit och pysslat med henne för dagen och släppt ut henne igen, men skulle ut och lägga ut lite eftermiddags mat till hästarna och bara säga hejdå till lisa innan jag gick. när kommit ut i hagen så ropade jag på henne som vanligt, och till min förvånging så lyfter hon på huvudet och verkligen skriker till svar och därefter sätter hon full racergalopp mot mig. den ena hästen som hon gick ihop med var med på noterna och satte jätte fart hon med. men den andra hästen hamnade mellan mig och lisa, så när lisa hade ca 10 m kvar till mig tvärnitar hon, slänger sig bakom den andra hästen,  tar ny sats och kastar sig fram mot mig, och tvärnitar igen ca 1 m framför mig, och lägger lugnt sitt huvud i min famn. gissa om jag var lite skakis efter den uppvisningen, men lyckoruset som kom efter va helt fantastiskt!! min underbara, finaste, alldeles egna lilla häst!!

anledningen till att jag kom och tänka på detta var att lisa va så himla mysig i dag innan och efter ridingen. att hon var jätte pigg, och att alla hjälper vid framridningen ute idag betydde galopp enligt henne behöver vi inte lägga ner så mycket engeri på att skriva om. inte heller att dressyren i paddocken inte heller satt som jag ville, men det tar vi en annan dag.

troligen kommer A. att ha kvar lisa ändå! hon fick äntligen en lägenhet nu, så hon kommer inte ha fullt lika långt att köra ut till sjövik, i lerum. YES, är det ända jag har att säga om detta. men hoppas nu bara inte att hon kommer att tycka att allt blir för dyrt, för då är det ju lisa som får sorteras bort. usch, hemska tanke!

lånade mammas kamera idag, eftersom min egna blev tjuvad förra måndagen, och fotade lite i stallet! fick panik av tanken att jag inte hade några bilder på lisa. nej, jag är inte sjuk i huvudet, och ja, jag är lite insnöad på hästar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sen jag bloggade sist har mitt liv ändrats rätt rejält. Lisa är kvar men hon är inte min enda bebis längre. I april i år fick jag en liten dotter. Så bloggen kommer i fortsättningen ha fokus på barn och livet som ensamstånde mamma med häst. Men mer f...

Finns det något bättre än sommarbete?! Hästen har mat dygnet runt och jag slipper mocka! Underbart! Har inte ridit på evigheter, men det struntar jag i just nu och bara njuter av att vara "fri". Som hästägare har man ju sällan dagar då man bara kan g...

Har väntat på motivation för att ta upp bloggen igen, och nu börjar den äntligen infinna sig igen :)   Under den långa och kalla vintern har det inte hänt mycket. Hästarna har fått stå då det i stort sett har var livsfarligt att ge sig ut utanför...

Har så fruktansvärt mycket i skolan just nu! Så det blir ju inte mycket Lisa-tid (som vanligt.. skriver jag något annat i den här bloggen?) Men när jag väl är i stallet så försöker jag ta mig tid att rida/träna från marken och bara ta det lugnt. ...