Min fina, fina Lisa i sommras. Fler bilder ska tas nu under lovet, så ni får se hur trollet ser ut nu! Detta är i alla fall en av mina favoritbilder på Lisa!

Nu är jag äntligen tillbaka! Efter ett mycket långt uppehåll är det dax att dra igång bloggandet igen. Efter en kort liten påminnelse om bloggen från P så skämdes jag lite, och här är jag nu.

Men vad har hänt sen sist? Hur mycket som helst.. Jag och min sambo har gått åt skilda håll och jag har flyttat till Skara, utan häst. Lisa står kvar i samma stall, och tack vare underbara S, E och H som sköter damen under veckorna så hoppas jag att hon kommer kunna bo kvar. Dock är det inte en dans på rosor att bo i Skara på veckorna, och hos mamma i gbg på helgerna, men vad gör man inte? Pengar är ju dessutom ett av de värsta hindrena när man är student..

Men, jag känner mig trots all hjälp som världens absolut sämsta hästägare! Lisa bara står, och på helgerna är jag alldeles för utpumpad för att rida henne som hon bordes. Så vad göra?  Hyra ut på foder tänkte jag, och satte ut annons! Efter en vecka fick jag ta bort annonsen då jag blivit dränk av mail och samtal. Alla ville ha Lisa, men tvärr va det väldigt få som jag bedömde som seriösa. Efter noga överväganden så valdes några ut för provridning, och alla utom 2 tackade nej till detta eller hörde inte ens av sig när de skulle komma... Men vi fick till en provridning med J, och allt gick bra, och det bestämdes att hon skulle ha Lisa på foder i ett och ett halvt år. Lång tid, men hade vart bättre för både Lisa och mig, då hon hade fått den uppmärksamhet hon förtjänar och jag hade kunnat koncentrera mig på skolan. Men ICKE!! Någonstans sitter det någon som styr och ställer och som uppenbarligen har något emot mig. 

4 dagar innan J skall hämta Lisa rider A, min medryttare, ut med Lisa för att ta en sista tur och säga hej då. Allt går jätte bra, tills Lisa blir så fruktansvärt rädd för något och kastar sig bakåt, och håller på att gå omkull ner i ett jätte djupt dike, vilket leder till att A kastar sig/trillar av, och hinner inte få ta i Lisa innan hon ger sig av i full karriär hemåt. Grusvägen som de ridit på går delvis längs med landsvägen dessutom. För att göra en ganska lång historia kort, så skenade Lisa hela vägen hem, över asfaltsvägar och allt,  rätt in i stallet där E äntligen fick tag i henne. Lisa visar inga tecken på hält, varken precis efter, eller de närmasta dagarna.

Och sen kommer veterinären och J, och vi ska göra en bestikning, och vad säger vet.? Jo, hästen är halt. Möjligtvis en senskada. Eller kanske bara en vrickning. SENSKADA? Hur kan en häst som i veckan gått dressyrpass (efter vansinnesfärden) utan att visa tecken på smärta vara senskadad? Så, Lisa har en 1-gradig hälta på ett bakben, och hon skall vila och om hältan inte är bättre inom nåra veckor skall en utredning göras. Men J ville ha henne ändå, och med lite tillägg i kontraktet så kände vi oss båda nöjda, och vi skulle lasta. Visst... Lisa totalvägrar! Vi får inte på henne, hur vi än lirkar, ber snällt, tvingar eller va vi än gjorde. Hästen ska helt enkelt inte på transporten. Efter tre timmar gav vi upp. Jag vet att man aldrig ska ge upp, och låta hästen vinna, men va sjutton skulle vi göra?! Ny dag bestämdes dock för nytt försök, men denna gången grät jag och va så stressad så jag ville inte ens vara med. Ville ju egentligen inte lämna bort Lisa, så jag ick in till E, och hon avrådde mig så starkt att inte lämna bort Lisa att jag helt enkelt gick ut och sa till J att: "vi skiter i det här." Jag ville ha min häst! 

Efter att J åkt pratade jag lite med H, som va ute medans J och hennes vän försökt å lasta, och han berättade för mig att Lisa gått omkull när jag va inne hos E. Helt chockad undrade jag ju hur i h-vete de lyckades med det? Och jo, de hade använt linor, trots att ja tydligt förklarat för J att linor är ett "big no no" vid lastning med Lisa! Hon blir bara jätte stressad, och kastar sig, och sånt slutar bara i katastrofer... Jävla idioter! Hur kan de med att göra så med min häst när jag sagt att de absolut inte får göra så?! Bara för att jag inte såg i några minuter så trodde de att det va fritt fram att göra som de själva ville?? Hade jag sätt när detta hände hade jag utan minsta tveckan dragit en spade i huvudet på dem båda! Nej fy sicken tur att jag inte lämnade min häst till den tjejen!

Så Lisa står fortfarnade kvar hemma i stallet, i tryggt förvar! Och jag tror inte att fodervärd kommer bli aktuellt för oss igen. Får försöka leta nya medryttare igen, då A inte kan fortsätta ha Lisa. Nej Lisa ska va hos matte. Punkt slut.