.. är inte alls en dans på rosor. men ändå helt underbar och jätte spännade! då p. inte rekomenderade att ställa lisa ensam i en hage bredvid dom andra hästarna, jag hade tydligen köpt en stakethoppare, så släpptes hon direkt in till resten av flocken. flocken var vid detta tillfälle på 5 hästar, om jag inte minns fel, och med lisa blev dom 6. det blev ett väldans röjande och lisa sprang förtvivlat och ropade för glatta livet. hon letade väl efter dom gamla kompisarna.

dom första dagarna ägnade vi mycket åt att lära känna varandra och red mycket runt ute i skogarna runt stallet. eftersom jag hade hört från ägare innan att lisa inte gillade banan nåt vidare så satte vi inte en fot inne i paddocken utan bara brallade runt ute.

när jag red ut med några kompisar på långtur när jag hade haft lisa i 3 dagar fick jag den bästa komplimang jag har fått hittills, och det var: "det verkar ju som du haft lisa i flera år, ni nerkar ju känna varandra så bra redan". det tog jag som ett tecken på att vi verkligen passade så bra ihop som jag själv tyckte! dock har det verligen tagit tid för mig att hitta lisa ridmässigt, då jag innan hade en liten häst och innan det ridit halv-ponny, och nu satt jag plötsligt på en bastant dam på 165 cm och storlek 155 i täcken, och med JÄTTE kliv! ni kan ju tänka er hur det såg ut i början... men skam den som ger sig! jag har hela tiden haft inställningen att passar man ihop i sättet, och från marken så kommer ridningen tillslut... ja, tillslut...

det bästa som jag har gjort med lisa var nog att vi åkte på läger 1 och en halv vecka efter att jag köpt henne. lägret vi åkte på var ett horsemanship läger, där vi tränade en massa på våran relation, och det var den absolut bästa start vi kunde ha fått!! tränaren på lägret var Lisbeth och hon är helt suverän!! hon är så himla duktig och hon är helt klart en av mina största insperationer i hästvärlden. måste även ge massvis med beröm till lisbeths "gubbe" Sven! han har hjälp mig så himla mycket med allt som har med hästar att göra! först fungerade han som min hästmassör men efter han bytt bana och jag testade barfota ett tag så använde jag honom som det. men hanär alltid så lätt att ha att göra med och (måste tyvärr för hans del) lyssna på alla mina problem med hästar och han kommer alltid med lika enkla och effektiva råd. tyvärr har jag nu skor på lisa så det var länge sen jag fick prata av mig ordentligt med sven. detta var ju dock ett litet sidospår..

men första tiden är nog alltid lite besvärlig för alla.. det som var värst för mig var nog att lisa blev väldigt svår att hämta i hagen. jag kunde spendera timmar i hagen, prakticerande mina kunskaper om horsemanship, utan minsta framgång.... något jag lärt mig av detta är att mitt lilla sto är väldigt känslig för hur man närmar sig henne i hagen. vissa dagar. andra dagar räcker det att ropa på henne vid grinden så kommer hon i full gallop. svårt att veta om det är en bra eller dålig dag när man kommer in i hagen, men man märker det ganska snabbt...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sen jag bloggade sist har mitt liv ändrats rätt rejält. Lisa är kvar men hon är inte min enda bebis längre. I april i år fick jag en liten dotter. Så bloggen kommer i fortsättningen ha fokus på barn och livet som ensamstånde mamma med häst. Men mer f...

Finns det något bättre än sommarbete?! Hästen har mat dygnet runt och jag slipper mocka! Underbart! Har inte ridit på evigheter, men det struntar jag i just nu och bara njuter av att vara "fri". Som hästägare har man ju sällan dagar då man bara kan g...

Har väntat på motivation för att ta upp bloggen igen, och nu börjar den äntligen infinna sig igen :)   Under den långa och kalla vintern har det inte hänt mycket. Hästarna har fått stå då det i stort sett har var livsfarligt att ge sig ut utanför...

Har så fruktansvärt mycket i skolan just nu! Så det blir ju inte mycket Lisa-tid (som vanligt.. skriver jag något annat i den här bloggen?) Men när jag väl är i stallet så försöker jag ta mig tid att rida/träna från marken och bara ta det lugnt. ...